Idéer som verklighet

Författarens bokbeskrivning: Platons syn på idéer som en överpersonlig verklighet står i skarp kontrast mot den idag djuprotade uppfattningen att det är vi själva som enskilda personer som skapar våra tankar och idéer i våra hjärnor. Samtidigt är det ett faktum att det ofta för logiker och matematiker faller sig naturligt att räkna sig som platoniker, de upplever sig göra upptäckter inom sitt forskningsfält, de ser att deras verksamhet inte kan reduceras enbart till konstruktioner av nya begrepp och axiomsystem. Min strävan med denna bok är att med omsorg presentera centrala motiv ur den guldgruva som vi möter i Platons filosofiska författarskap. Boken har fyra delar:

Del I Mötet med Sokrates och idélärans utveckling. Utöver olika aspekter av idéläran och den filosofiska relevansen av Sokrates, uppmärksammar jag även den berömda Grottliknelsen och Det sjunde brevet.

Del II Problemställningar i de sena dialogerna. I denna del behandlar jag logiska resonemangslinjer och paradoxer från dialoger som Parmenides, Theaitetos och Sofisten.

Del III Världen som levande organism – Timaios. Utöver en beskrivning av kosmos som en besjälad ordning innefattar dialogen Timaios redogörelser inom områden som fysik, anatomi, fysiologi (inklusive förklaringar av hur våra sinnen fungerar) och psykologi. Dialogen kan också uppfattas som ett pregnant uttryck för pythagoreisk visdom.

Del IV Platon och Pythagoras. Temat för denna del är den kontroversiella frågan om i vilken mån Platons filosofi kan kopplas till Pythagoras. Här jämför jag bland annat citat av Filolaos (en omtalad pythagoré) med passager ur Platons dialog Filebos.